Nja, halvt rätt vill jag påstå att jag hade om filmen. Hemmafrun åkte hem och firade sin mans födelsedag, men Mrs Wolf blev ensam om att ta sitt tragiska beslut.
Bra film tyckte jag, med en liten tvist i slutet med släktskapet mellan hemmafrun och clarissas gamla flamma.
Det finns inte så mycket mer att säga än att slutet ändå på något vis lutade åt det lyckliga hållet. Clarissas blev befriad från ett ansvar som länge tyngt hennes hjärta och tankar, sorgligt men sant.
Lyckligt och olyckligt i någon slags kombination kanske?
SvaraRadera