Jag är inte kräsen när det kommer till böcker, ge mig tio sidor och jag kan börja sträckläsa. Tyvärr så var "siddharta" inte något för mig. Den korta boken ville aldrig ta slut. Det kan ha varit stilen som jag inte föll för eller det faktum att man aldrig kom någon vart. Siddaharta fick nya uppenbarelser stup i kvarten och kunde sedan ångra sin livsuppfattning helt i nästa stund.
Det var också outhärdligt tråkigt att läsa om en sådan egoist. Det var bara han, honom och hans filosofi, alla människor omkring honom var honom underlägsna och kom i andra hand, om ens det. Man träffar inte Buddha och ifrågasätter logiken i hans lära, vem tror han att han är liksom.
Några större kopplingar till realismen fann jag inte. Varför läste vi den här boken?
Nej, "Siddharta" kommer jag inte att rekommendera!
Realismen? Nej - modernismen (som allt annat denna termin...).
SvaraRaderaDet förefaller som om det är både språk och innehåll som saknat det som gör en bok intressant för dig. Så... tja, nu har du tagit dig igenom den. Det var väl inte mer med det då.
Självklart menade jag modernismen...
SvaraRadera