- Jag var tvungen att smaka den med en kopp te på café, berättade Katarina.
- Ja, usch med fläderte, konstaterade någon annan.
Är det bara jag som aldrig har smakat, sett eller hört talas om denna kaka och dess tillhörande te? Resten av klassen verkade helt med på noterna. Aldrig hade jag trott att min okunskap om bakelser skulle innebära att jag kände mig obildad på en svenska lektion. Hela stycket av monsieur Proust utgick från bakverket och det var som om jag ständigt missade en viktig detalj. Jag blev en smula irriterad, över en kaka. Sen eftermiddag, lite värme, socker, honung och ägg, och jag fick äntligen smaka min första hembakade Madeleinekaka, den var anspråkslös.
Anspråkslös är ordet. Och fläderte tillsammans med är mjäkigt. För örvigt var det bara för några år sedan jag smakade min första (och hittills enda) Madeleinekaka.
SvaraRaderaBildning, det kan man fundera över. Men att känna till sammanhanget med Madeleinekakor och minnen (och i förlängningen pappa Freud) - det hör kanske till bildningen.
Det jag undrar mest över är ändå: vad tyckte du om texterna tro?
Joyce verk tyckte jag var jobbigt och tröttsamt att läsa, men den gav en intressant bild av våra olika tankebanor. Manligt och kvinnligt, mesiga och djärva.
SvaraRaderaJag föredrog Marcel Prousts stycke som jag kunde associera till. Känslan av ett minne som verkar komma från det undermedvetna. Man vet att det finns, att det är där men inte riktigt vad det är. Jag tyckte att Marcel Proust var fängslande och betydligt bekvämare att läsa!