Låt oss kalla honom Pär

”Du talar om ditt namn men hur jag komma ihåg engelskt namn? Västerländska namn är oihågkomliga” citat sida 48.
Alltså, Zhuang kommer inte ihåg mannens namn och refererar alltid till honom som "Du". Inte en enda gång får man reda på vad han heter.
”Du frågar mitt namn. Jag säga jag börja med Z…”
På samma sätt är Zhuang ”Z” för mannen. Slutsatsen jag har dragit av det här är antingen att namnen är oviktiga mellan dem eller att boken ska kännas personligare Som om den är direkt skriven till mannen hon älskar.

- Om vad tycker jag om hennes man?!
Låt oss kallas honom Pär (mycket brittiskt). Han är hel knäpp. Hur kan han ragga upp en vilsen 20 år yngre kvinna som knappt kan engelska, flytta ihop med henne och sedan ha så lite förståelse för henne. ”Så du har alltså snokat igenom alla mina CD skivor? – Naturligtvis, jag säger. Jag läsa dina brev och din dagbok också” citat s. 92.
Zhuang har snokat runt i Pärs privata saker och han blir oerhört upprörd och arg. Men hon förstod inte bättre, att vara ett par för henne innebär att man delar allt.

I mellan åt får jag en känsla av att Pär utnyttjar henne. Han vill ha en enkel livsstil och jag tror att han upplevde henne som simpel när det träffades. Hon var som ett barn där allt var nytt och hon beundrade honom för hans språk och sätt. Han kunde känna sig uppskattad och intelligent med henne. Men när Zhuangs språk utvecklas så blir hon säkrare på sig själv och får en annorlunda syn på Pär. Hon börjar ifrågasätta saker och argumentera med honom. Det är där som det känns som om konflikterna mellan dem börjar.

Pär känns som en svår man att leva med, vegetarian, mycket ångestfull, osäker sexualitet, har inga mål i livet, listan är lång. Men Zhuang verkar däremot anpassa sig otroligt bra. Hon har levt under stränga förhållanden i Kina, där man inte fick sticka ut och allt skulle vara enligt regeringens önskemål. Friheten i England är därför en helt ny erfarenhet, men Zhuang verkar acceptera den så snabbt, som t.ex. synen på sex och sexualitet

Under dessa 120 sidor-någonting förbättras hennes engelska (svenska). Grammatiken blir bättre och meningarna får mer flyt. Det händer lite i taget så att man inte märker det förrän man bläddrar tillbaka.
Allt ifrån mig den här gången!


Ankypanky!

Nu har jag kämpat igenom nästa del (s.47-162)

Om jag ska vara uppriktig så var det faktiskt ingen större utmaning. Det gick med en rackarns fart att bli klar. Språket känns med dess speciella stil, förenklad och kapitlen är korta. Det är också nu som handlingen har kommit igång!

Språkens etiketter blir mer påtagliga, om vad man bör säga och avstår ifrån att säga i sociala sammanhang. De stora kulturskillnaderna ifrån att både komma till ett annat land och från landsbygd till storstad skapar en komisk stämning. Dock bara för läsaren, bokens karaktärer upplever situationerna som obekväma.

Okunskapen får Zhuang att framstå som både oartig och dum. Det tyckte jag också till en början, men när jag läste längre ändrade jag mig. Om hennes seder är annorlunda är hennes syn på artighet också det. Hon är inte dum, hon har bara inte språkliga kunskaper nog att förklara sina åsikter. Jag påminner mig själv om att synen på självklarheter är annorlunda hos individer.

Mannen som jag förutspått har nu kommit in i hennes liv. Oh, nu kommer allt på en och samma gång. Zhuang har fått kontakt med en annan människa och kan börja kommunicera. Jag blir glad för hennes skull, ensamheten började tära på henne. För hon är väldigt asocial, nästan ovillig att lära känna andra? Eller är hon rädd eller blyg? För det är viktigt att ha kontakt med andra när man lär sig deras språk, en av de viktigaste delarna i inlärning, enligt mig. Det är ett steg i rätt riktining för Zhuang, men denna man, denna man i medelåldern!

- För att inte göra inläggen för långa har jag delat upp det.

Fortsättning kommer med nästa inlägg…

s. 9- 44

Jag har läst veckans dos av ”the book

Det här är mina uppfattningar hittills;

I början blev jag väldigt förvirrad, jag förstod knappt vad det var jag läste. Vad var det för bok fröken Lycken valt! Verb hade antingen helt uteblivit eller stod i fel tempus, artiklar saknades, dativ saknades, fel prepositioner och ordföljder uppochned. Texten bestod av en lång rad med konstigheter. Jag blev tvungen att läsa om meningar ett par gånger för att förstå deras innebörda.”Och hur jag leva i främmat land i väst ensam” citat från sida 11.

Men man vänjer sig med språket. Efter ett par sidor flyter läsandet och man kan fokusera sig på handlingen. Jag tycker att språket är en del av bokens handling. Man ska bara förstå det som flickan Zhuang förstår, bara veta det hon vet, för att se saker genom hennes ögon. Jag gillar stilen att skriva en bok på det här sättet, det känns uppfriskande. Handlingen tror jag också är bra, men det känns som om den är förutsägbar, som om man hört den förut.

Gissningar om det jag tror kommer att hända;

- Hon träffar en brittisk man hon blir förälskad i

- Kulturskillnaderna och språket gör det besvärligt för dem att vara tillsammans

- Hon lär sig sakta men säkert språket

- Hon bevisar någonting med sin nya kunskap

- Hennes tid i England tar slut

- Hon väljer att stanna kvar

Vi får väl se om jag hade rätt om tre veckor eller tidigare. Jag kanske blir klar snabbre än så för boken är lättläs och 44 sddor gick snabbt att läsa. I alla fall så tror jag att det blir en intressant läsupplevelse.

Redan ikväll ska jag öppna boken, mysa till det i sängen, dricka en varm kopp nyttig choklad och fortsätta!

Kramar

Annpann-ligonspann

p.s. jag väntar på att få ett namn på min kritiker

Hoppsan Kerstin!

Oj, oj, nu har jag glömt att förklara syftet med min fantasitiska blogg!

Uppgiften är att jag ska läsa den förtrollande kärleksromanen "Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande". Minst en gång i veckan under bokens 287 sidor har jag ett uppdrag. Jag ska berätta om mina tankar, känslor, åsikter och annat jag kan komma på utan att avslöja händelseförloppen. Samtidigt ska jag ifrågasätta och kritiseras min käre kamrat Päter the trädgårdsmästares bokblogg. Vilken ära!

Min egna obligatoriska läsare är dock fortfarande ett mysterium...

(spänningen är olidlig)

Bilderna är på boken och dess författarinna, Xiaolu Guo.

Wiihii! Nu har jag lärt mig hur man infogar bilder också, jag börjar närma mig proffsnivå.

blogga, blogg och bloggning

Igår observerade jag något väldigt knasigt. Enligt bloggens rättstavningsprogram var orden ”blogg”, ”blogga” och ”bloggning” fel. Inte bara felstavningar, de existerade inte i deras ordlista. Tokigt!

Om boken

Tre bra saker;

• Jag har lånat boken
• Jag har börjat läsa boken
• Jag hatar inte boken.

Yey! Det går bra för mig!


Glöm inte att notera min fina profilbild där jag poserar med boken.


p.s. En fjärde bra sak, jag har åstadkommit två inlägg på en dag. Det går bra nu.