Ann + Robin hood = Sant

Hur är det med riddarromantiken? Finns det någon - gammal eller modern - riddarberättelse som du särskilt gillar eller ogillar? Berätta om den och om varför du gillar eller ogillar den.

Pinsamt nog måste jag erkänna att jag alltid haft "a thing" för gamla godingen Robin Hood. Robin Hood är en riktig cooling med sin båge och historien är helt enkelt grymt bra! En lagom balans mellan romantik och moral. Det ger utrymme åt massor av spänning, en lite förbjuden kärlek, lojaliteten till den rättmäktige kungen, ett ädelt rövarband och humor i små doser. (En munk som slåss?)

Det bästa är förstås konceptet "Att ta från de rika och ge till de fattiga", vilken grej! Sagan har förtrollat banditerna till hjältar. Och det slår mig att budskapet är märkligt för att komma ifrån en tid med stort kristet inflytande; synder var rättfärdigade om de verkade för allmänhetens bästa.

Jag tycker att sagan ger hjältar en ny image, de är inte längre prinsar och riddare i skinande rustning på ståtliga hästar. Det är ändå för min del inga tvivel om att ”Robin Hood” är en riddarberättelse, mod, religion, vackra damer och annan storsint ridderlighet finns det gott om.

Nu när jag skrivit mitt inlägg får jag en trist insikt. När jag försöker minnas bilden av den gudfruktige Robin Hood och den fagra Marion så är paret prydda med både päls och svans och är skrikigt orangea. Har Disney fördärvat mig? – Det är nog dags för mig att leta reda på original berättelsen.

Natti natti, nu ska jag drömma om riddare med pil och båge.

//Ann

Får du en citron, gör lemonad!

Nu är det något nytt på gång och den första uppgiften är att svara på frågan(Som jag har tolkat den);

- Vem/ vad hämtar jag inspiration hos när livet ger mig en citron?

Jag inspireras av min biologiska mormor.

Min mormor växte upp på landsbygden i det då Japan-ockuperade Korea under 1930 talet. Ett helt annat liv, en helt annan värld. Hon är en kvinna som har varit med om saker jag aldrig ens skulle kunna föreställa mig. Men trots alla motgångar så klarade hon sig, det gick inte alltid bra men hon överlevde.

Så när det börjar att gå riktigt illa, då tänker jag på min mormor. Om hon klarade sig genom det hon fick uppleva, då kommer jag också att klara mig!

Inte längre blott en bokblogg

Okej, jag hade fel.

Boken har lidit mot sitt slut, men det har inte bloggandet.

För nu ska det bloggas om annat!